Det israeliska Wolfpriset har oftast ”lyckats välja blivande Nobelpristagare”
Utdrag från ”Fysikpriset går till ett nytt fönster mot universum” av Maria Gunther.
I år tror jag att Nobelpristagarna i fysik heter Kip Thorne och Rainer Weiss, två av initiativtagarna till experimentet Ligo. Förra årets största fysikhändelse var när Ligo registrerade svallvågorna av en kollision mellan två svarta hål. Det var också början på en helt ny era för astronomin, där vi kan höra det som inte går att se. Ligo är det första instrument som har lyckats mäta så kallade gravitationsvågor, eller små krusningar i rumtiden som skapas av riktigt tunga himlakroppar.
Ronald Drever, den tredje personen bakom Ligo som rätteligen borde ha delat priset med Thorne och Wiess, dog i mars i år, 85 år gammal. Han led av demens, och än mer tragiskt är att han redan var sjuk vid de första lyckade mätningarna efter allt sitt arbete för detektorns tillkomst och framgång.
Många önskar att även Barry Barish, som blev ledare för Ligo 1997, ska belönas. Utan honom hade experimentet aldrig lyckats. Men priset kan bara delas i tre lika delar, eller i en halva och två fjärdedelar, och det blir svårt att få till.
Thorne och Weiss är alltså mitt hetaste tips, och jag skulle bli förvånad om Nobelkommittén tänker annorlunda. Inte för att det saknas andra värdiga kandidater. Alain Aspect, Anton Zeilinger och John Clauser återkommer år efter år i förhandsspekulationerna, för sin forskning om det märkliga kvantmekaniska fenomenet som kallas intrassling eller sammanflätning. Två sammanflätade partiklar märker alltid vad som händer den andra i samma stund som det sker, oavsett hur långt ifrån varandra de befinner sig.
De tre fick det israeliska Wolfpriset i fysik 2010, och Wolfpriskommittén har ofta lyckats välja blivande Nobelpristagare.
